Svärdet och gudarna


1.2.1.3_Del-II-OMSLAG-framsida-1-Svarden-och-gudarna.gif

Bronsåldern är en berättelse om den nya metallen, men ännu mer om hur människan förvaltade det ekonomiska överskott som jordbrukarsamhället producerat. Man fick tid över för att resa och utforska, och resandet blev i sig lönsamt för handel – och krigföring. Man byggde nya hierarkier och startade krig i Norden; krig som var långt mer storskaliga än vad något vågat tro eller befara, intill alldeles nyligen. Med DNA-teknik och analys av strontium- och blyisotoper, så vet vi idag inte bara vems folk och ätt krigaren tillhörde, utan även var han tillbringade sin levnad och varifrån metallerna hämtades som hans svärd tillverkades av.

Svärdet var det första vapnet som primärt skapats för att användas mot andra människor. Det var också bland de allra första bronsföremål som nådde Mälardalen – nästan samtidigt som det började användas bland de förantika hellenerna. Att dessa vapen gav stor prestige och snabbt kom att bli symbol för den högsta makten utgör några av våra viktigaste bronsåldersfynd bevis för, inte minst Bragbysvärdet och det 700 år yngre Hågasvärdet. Precis som under neolitikum fortsätter Mälardalen också att befinna sig i skärningspunkten mellan östligt och västligt inflytande. När den berömda högen i Håga läggs kan det ses som startskottet för en utveckling där Östersjözonen frigör sig från det danska inflytandet, och något av en ’första svensk vikingatid’, som äldre arkeologer så korrekt uttryckte det.

I Svärdet och Gudarna får även den äldre runraden ett utrymme, hur dess tidsättning och geografiska ursprung stöder nya rön om hur gudarna ’vandrat’ mellan olika folkgrupper, och att skrivtecknens lingvistiska förändring visar på samma sak. Dessa bevis för runradens tillkomst i bronsålderns slutskede har inte tagits upp i Runkalendern; här får de sin naturliga plats eftersom kulten och gudarna i sig bekräftar de olika folkrörelserna som står i bokens centrum. Sveahärskarnas och Uppsalas senare position som ett sakralt nav av betydelse för hela det germanska kulturområdet är också ett tema med betydligt tidigare rötter än vad många inbillar sig, detta är också vad hypotesen kring de mystiska hyperboréerna bl a handlar om. Allt hänger samman! Språkligt, kultiskt och arkeologiskt – och som vanligt går det också att finna gott stöd i DNA-spåren.

© 2022 magnusstenlund.se, all rights reserved